Stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor – som från och med den 1 juli 1954 upphör med sin verksamhet att i Västerbottens läns lappmark upprätta och underhålla som internat anordnade arbetsstugor i avsikt ”att bereda fattiga barn i länets mest glesbebyggda trakter skolundervisning och färdighet i handaslöjder efter ortens behov samt att därförutom genom fostran till gudsfruktan, arbetsamhet och rena seder bidraga till skapandet av goda, för samhället och hembygden nyttiga medborgare” – skall därefter i samma anda fullfölja denna avsikt genom att bereda ungdom från Västerbottens län och företrädesvis från länets lappmarker hjälp till denna utbildning, som motsvarar dess gåvor och fallenhet. Detta sker i regel på så sätt, att stiftelsen -utöver eljest utgående bidrag av allmänna medel – dels genom stipendier eller lån bereder välartad ungdom tillfälle att för tilltänkt yrke utbilda sig vid akademier, högskolor eller andra teoretiska och praktiska skolor eller för yrkesskicklighetenshöjande genomgå härför anordnade kurser, dels ock genom ekonomiskt understöd bereder ungdom möjlighet att för dess fortsatta fostran bevista läger eller kurser.

.

.